e. Vernons Veuve Cliqout    u. Fiffilina    ue. Miclas Madoc

Phoebe är allstå vårt egenuppfödda new forest-sto. Jag och syrran var med under hela processen från att leta hingst till när fölet ploppa ut i boxen. Det är även jag och Lollo som ridit in och grundutbildat henne, med våra tränares hjälp såklart.

Phoebe var väldigt envis och visste vad hon ville. Hon visste precis vem det var som kom med de jobbiga idéerna under träningarna så ridläraren satt inte alltid säkert :P Jag kommer ihåg när vi hoppade mur första gången och att hon - direkt i landningen – tvärnitar, bockar, reser sig och snurrar 180grader på bakbenen av ren lycka för att hon överlevde xP Jag hängde löst den gången men lyckades på något sätt hålla mig kvar. Det roliga var att det var bara med mig hon bockade och reste sig, alltid när syrran red höll hon sig i skinnet. Och jag tycker inte att jag satte särskilt mycket mer press på henne :P Hon kände väl att hon kunde passa på och att jag klarade av att hålla mig kvar de flesta gångerna ;)

Ulmus älskade Phoebe. Sekunden han klev in i hagen var Phoebe ”hans” och han skulle gensast försvara henne mot den andra valacken (som Phoebe redan gått med i ett par månader.. :P).

När jag och Lollo började bli för stora för Phoebe bestämde vi oss för att sälja henne. Vi hann inte riktigt med henne utan hade våra egna tävlingshästar att fokusera på. Vi ville att Phoebe skulle få bli en rosettplockande tävlingsponny och vi var lite för stora för att ta henne dit. Hon blev såld till en hoppryttare i Dalarna där jag tror att hon trivs och har det bra.