Jag var ju med och hoppade för Eva igår och jag fick hoppa Goldie. Tanken är att jag ska försöka vara med varje onsdagshoppning för Eva framöver och hoppa den häst som Lollo inte hinner hoppa. Så igår ville Lollo hoppa Portos och då fick jag Goldie ;)

Sist jag hoppade Goldie för Eva, för ca 9 månader sen,var det lydnadshoppning med serpentinbågar över sockerbitar på medellinjen – vilket Eva numer använder som skräckexempel… -.-  Goldie har lite svårt med galopperna ibland ;) Sen har jag ridit Goldie typ en gång i år så jag hade inga superförväntningar på gårdagens lektion ;)

Den egna framridningen kändes sådär. Han släppte inte riktigt utan det var mest stretande. Sedan kan jag av någon anledning inte fatta galopp på den hästen!? Vi är inte riktigt synkade som ekipage så det såg nog ut lite ”hej-kom-och-hjälp-mig”… När vi började rida fram med Eva gick det lite bättre. Det var en sex travbommar på böjt spår i ena hörnet och dem gick helt ok. Sen blev de bommarna en tre-studs där man skulle travhoppa ett kryss innan. Herregud. Goldie hoppar väldigt mycket rätt upp och rakt ner om han kommer för nära eller inte har tillräckligt med bjudning, och hans bjudning var rätt obefintlig :P Men det gick bättre efter ett par försök. Vi fortsatte hoppa fram på banans olika delar och det gick bra ibland eller riktigt dåligt ><  Vi kom för nära på muren och jag höll på att landa bakom sadeln.. Stackars häst. När vi tog om det och jag red på mer framåt så gick det bättre.

Banan gick, förvånansvärt, väldigt bra! Vi kom rätt på det mesta och jag tror inte att han rev något. Vi fick fel galopp i landningarna nästan hela tiden men då försäkte jag bara bryta av så fort som möjligt och fatta rätt. Jag tycker inte att det störde honom så mcyket. Banan låg väl kanske på ca 1m.

Eva sa hela tiden att jag skulle få honom mer eftergiven – vilket var rätt självklart. Grejjen med Goldie är att: för mig känns det som att han har två lägen. Antingen går det för långsamt när man försöker korta upp honom och då slänger han upp huvudet. Eller så har man hyffsat tempo men han blir lite lång och får inte plats på de relaterade avstånden. För mig är det sån skillnad jämfört med Ulmus där jag har 7 olika växlar och kan lägga hans form i 7 olika lägen och sen är han stadig där. Problemet som blir med Goldie är att så fort han inte är eftergiven så blir galoppen stötig och man känner inte avsprångspunkten alls. Sen är Goldie lite seg fram för skänkeln och samtidigt lite seg på att ta ens förhållningar vilket inte gör saker lättare :P Det var just därför vi var på väg att krascha muren första gången. Jag kände kanske tvåsprång innan att ”nu är det ett stort kvar”, men då vågade inte jag kicka till med skänkeln eftersom jag inte visste om han skulle svara för den direkt. Då tänkte jag att det skapar förmodligen mer obalans att driva på honom där (eftersom jag tyckte det var liite försent) och försökte istället hänga med så bra jag kunde i läget där vi hamnade: dvs alldeles för nära. Sedan ju längre lektion gick desto lättare hittade jag avstånden och kände mer att ”nu!” kan jag driva för att komma rätt. Men eftersom att jag inte ridit honom så mycket på sistone så är det ju inte så konstigt att det tar ett tag att hitta knapparna och rytmen ;)