f. 2003

e. Lennik    u. Pandora    ue. Zefir

Portos är en polsk import som stod på Solna Ridskola under 2011. Jag red honom en hel del när jag red i hoppspecialen på Solna. Han var för svår för att tillräckligt många skulle kunna rida honom på ridskolan. Jag och Portos verkade fungera ganska bra ihop ridmässigt och av någon (ganska oförklarlig) anledning blev mamma helt förälskad i honom. Jag startade honom i en 90cm-clearround på ridskolans lokala hopptävling i oktober 2011. Vi kom runt banan med en rivning har jag för mig och mamma var lyrisk så vi hade en häst extra med oss hem den dagen ;P

Folk hemma trodde nog att vi inte var helt kloka i huvudet. Portos var en ca 165+cms turbomotor. Han var ganska istadig i formen till och från, och rätt som det är kunde han dra upp huvudet och sticka tvärs över ridhuset :P Han hoppade som en gud och höjden var aldrig något ett problem. Vi fokuserade mest på att kunna bromsa och hinna svänga på rätt hinder. Han var helt otittig men behövde bygga upp sitt förtroende för ryttaren innan han var redo att klättra uppåt i klasserna.

Tanken var väl att jag och syrran skulle dela på honom men bara någon vecka efter vi köpt honom flyttade jag med Ulmus till Skåne i 6v för att jobba. Under den perioden red bara syrran honom och även året efter då jag jobbade på dressyrstall 6dgr/vecka och inte orkade med en extra häst. Då blev det mer "syrrans häst" men jag red honom sporadiskt och syrran hade ju Goldie som fick lite mer fokus eftersom det gick bättre att rida honom. Syrran och Portos hamnade i en återvändsgränd där de bara blev frustrerade på varandra. De ville helt enkelt inte samma saker och det slutade med att de motarbetade varandra. Då fattade mamma beslutet att ge bort honom.

En tjej kom och skulle provrida och jag visade honom. Inför det ridpasset hade jag inte suttit på honom på 6mån tror jag. Han var hur fin som helst. Inte ett dugg stressad eller istadig utan gick fint på tygeln och såg ut som vilken häst som helst. Tjejen verkade passa honom som handen i handsken då han var lika lugn och fin med henne. Jag ska tillägga att det inte var någon random människa som provred utan en elev till John Rickett som Lollo tränat för med Portos väldigt mycket.

Hos oss fick han inte all den uppmärksamhet som han behövde (vi hade dessutom köpt Manne och fick ont om plats i stallet..) men det har verkligen fått hos sin nya ägare! Hon älskar honom och har gett han all den tid han behöver utan stressiga krav på att tävla. Nu (ett par år senare) så har de även börjat tävla hoppning lite lokalt och var felfri i höstas :)

 

<3