Manne och Vattenslangen

I stallet, där Ulmus och Manne är uppstallade, finns det ingen spolspilta och inget varmvatten. Det finns en trädgårdsslang utanför stallet där man kan spola av utrustning eller hästen. För ett par veckor sedan hade jag och Rebecka ridit ut och ”busat runt” i vattenhindrena på terrängbanan. Vi travade igenom vattnet flera gånger så när vi kom tillbaka var hästarna blöta, leriga och sandiga på benen och under magen. Då tänkte vi spola av hästarna för att de inte skulle få skav och för att de skulle bli lite renare. Rebecka står vid slangen och håller hästarna medan jag går och sätter på slangen. Manne får panik. Det var tydligen det värsta han hade varit med om i hela sitt liv. *djävla dramaqueen…. Han brukar kunna bli rädd för saker men brukar stanna när tygeln/grimskaftet ”tar slut/tar stopp” men nu släpade han liksom iväg en när han blev rädd.

 

Efter att han flera gånger bara kastat och kastat sig bakåt och blev helt låst så började jag tvinga honom på en volt runt mig. Alltså istället för att han panik-backar ifrån mig så trycker jag ut honom så att han går på en volt runt mig, lagom avstånd ifrån men utan att fly från mig. Då blev han liiite lugnare och vi gick fram till slangen. Fortfarande extremt läskigt enligt Manne. Bredvid staketet där slangen hänger står det ett släp parkerat. Då fick jag Manne att ställa sig mellan släpet och staketet för att underlätta för mig att han inte kan kasta sig i sidled på samma sätt. Rebecka ändrade så att vattenstyrkan blev lite svagare och sen gick han att spola. När han väl insåg att det bara var vatten så gick det bra sen.

 

I förrgår så blev Manne väldigt sandig/lerig igen av att galoppera på galoppbanan så jag tänkte att jag skulle ge mig på slangen igen. Tar av honom sadeln och sätter på slangen på ”halvfart”. Vi närmar oss slangen och Manne blåser upp näsborrarna och är märkbart spänd. Inte lika panikslagen som sist men märkbart spänd. Parkerar honom mellan släpet och staketet igen och det är bara att spola av honom. Märktes knappt någon skillnad mot när jag spolat honom hemma i spolspiltan vilket var SÅ HIMLA SKÖNT! Det känns som att han tror lite mer att han står i en spolspilta när han är parkerad mellan släpet och staketet och blir då lugnare för att han känner igen situationen. Så förhoppningsvis är det inga problem att spola honom snart, även utan fållan ;)

 

Gammal bild från arpil förra året när vi var på terrängkurs hos Mattias Gustafsson
 



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback